S.M.O.K på Kulturhuset i Stockholm Foto: Anna Ardelius
House of S.M.O.K — Svenska Moderna Operaensemblen — är ensemblen som inte spelar opera. Ett modehus som designar avantgardistiska trender med musik som material.
House of S.M.O.K iscensätter idéer, fenomen, drömmar, händelser, eller rent av publiken. I mer än 15 år har S.M.O.K producerat över 20, både egna och på specialbeställning
Var?
Scener, konsthallar, bardiskar, bilar, (andras) vernissager, radio, vägavsnitt, kyrkor, trapphus, på moped, i publiken etc….
Vad?
Nyskriven musik (Parmerud, Pajunen, Bodin…), egen musik, recyclad musik (Puccini, Wagner), lite äldre musik (Cage, Aperghis, Kagel…), texter, improvisationer, ibland helt tyst.
Hur?
Genom drömspelslika happenings, gatuföreställningar, i haute couture på catwalks, helaftonsföreställningar, gerillanedslag etc. Med röster så skiftande att man kan tro att vi är många fler än två. Genom en helt ny och egen form av musikdramatik som vi vill kalla modern opera på riktigt. Föreställningar där våra operaröster bara används i sällsynta fall och då som en effekt. Scenerier, kostym, ljus, fotografering, och diverse elektriska, batteridrivna och manuella apparater…
S.M.O.K bildades 1994 av Anne Pajunen och Lena Frilund, två röst- och scenkonstnärer som ständigt överraskar, överrumplar och skapar nytt. Ensemblen har nu över 20 produktioner bakom sig. S.M.O.K samarbetar ständigt med tonsättare och ljudkonstnärer, som i verken Liptons äventyr och Liptons voice machinery, skapade speciellt för S.M.O.K av text-ljudkompositören Lars-Gunnar Bodin, och som framförts både som sceniska produktioner och som radioopera, verket Tide in som skapades tillsammans med tonsättaren Åke Parmerud och som gjorts i flera versioner, samt Anne Pajunens musikaliska performance-verk Music Box som framförts både på scen och i radio.
Press:
"Det här är stor konst: ett exeprimenterande med språk som med största närvaro och koncentration kastar mig rakt ner mot tillvarons bottnar. När det dessutom sker med uppfinningsrikedom och virtuositet, med känsla för såväl rytmik som detaljer, ja, då blir det också njutbart, inte bara hemskt."Gefle Dagblad, 27 mars 2006.
"Klaustrofobiska katedraler. Piff och Puff i en digital köttkvarn./.../Publiken är lindad runt deras finger, och SMOK triggar igång en veritabel syndaflod av känslor; förvåning, lycka, olust, trygghet, otrygghet." Eric Süss, Arbetarbladet, 23april2006
